Fortsätt till huvudinnehåll

Göteborg Film Festival 2021: Druk / Another Round


Genre: Drama / Komedi
Land: Danmark
År: 2020
Regi: Thomas Vinterberg
I rollerna: Madds Mikkelsen, Thomas Bo Larsen, Magnus Millang, Lars Ranthe, Maria Bonnevie

Fyra vänner som alla är gymnasielärare testar en teori om att de kommer förbättra sina liv genom att bibehålla en konstant alkoholhalt i blodet. 


Enligt norska psykiatriprofessorn Finn Skårderud föds människan med 0,5 promille för lite. Om människan var lite alkoholpåverkade konstant hade vi inte varit så tråkiga och inbundna. Det är iallafall teorin som de fyra lärarna utgår ifrån. Utrustade med pluntor och promillemätare ska kvartetten se till att de är precis lagom fulla hela tiden. Till en början är det ett lustfyllt experiment men ju längre tiden går blir det allt svårare för deltagarna att hålla sig på rätt nivå.


Personligen så har jag alltid varit svag för danskt filmskapande. Det finns oftast en våghalsighet, mörker och ärlighet som jag kan sakna i främst svenska filmer. Thomas Vinterbergs har tidigare visat prov på hur talangfull han är där t.ex både Festen och Jagten är kvalitativa filmer. Här har han återigen återupptagit samarbetet med Mads Mikkelsen vilket visar sig bli en hit. 

Första delen av filmen är mer åt det lättsamma hållet. Man får se vännerna dricka och roa sig, men också en väg till att finna mer lycka i sina slätstrukna liv. Det blir ett särskilt viktigt experiment för den deprimerade Martin, som också får störst utrymme i historien. Ungefär vid mitten av filmen så börjar experimentet att ta över allt mer och det blir en vändpunkt för dem alla. 


I grund och botten är det här en hyllning till livet, att våga vara sig själv till fullo. Alkoholen får förvisso stå i centrum men det är inte där som själva kärnan sitter. Istället blir det allt mer tydligt att vi alla behöver komma ur den slentrian som livet lätt kan bli. Det är också ett smart val att historien utspelar sig bland karaktärer som är vuxna, hade samma situation utspelat sig bland ungdomar så hade det nog inte alls fungerat. 

Det finns självklart både etiska och moraliska dilemman i att vara konstant berusad. Just den aspekten gör filmen så oerhört intressant. För uppenbarligen så finns det nåt att ta med sig från storyn. Vad man än tycker om alkohol så är det en film som sätter spår och öppnar upp för en ständigt aktuell dialog. 


Mads Mikkelsen visar åter prov på vilken duktig skådespelare han är, han bär mycket av filmen på sina axlar. Alla sköter sig bra men vill lyfta fram Thomas Bo Larsen som också ger ett mycket empatiskt och melankoliskt porträtt. 

Styrkan i Vinterbergs berättande är det raka och nakna uttryckssättet. Visst spårar filmen ut lite i mitten och kanske blir för effektsökande. MEN och ett stort MEN är att det hela vävs ihop på ett bra sätt. Framförallt så älskar jag slutscenen som är otroligt vacker i sin enkelhet. Jag gillar även fotot och hur väl de lyckas få till det vardagliga vilket ger en tyngd samt realism till filmen.


Trots sin svärta så är det här en varm film som bjuder på mycket att glädjas åt. Jag gillar känslan som storyn får mig att känna och det är en film jag redan har sett om. Unik och smart skrivet manus toppas med fina prestationer, vilket gör Druk till en av de bästa nordiska filmerna som gjorts. Betyget landar på en 4a med mersmak.

4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
-----------
Totalt: 20

Betyg: ✅✅✅✅

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Filmåret 2007: Topp 10

Topp 10 - 2007 Filmåret 2007 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett av mina bästa filmår, som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 7 - USA  3 - Storbritannien 10.  Lars and the Real Girl   (Craig Gillespie) En förvirrad ung man inleder ett okonventionellt förhållande med en docka som han hittar på internet.  Ryan Gosling är toppen. Filmen i sig är också riktigt stark där många intressanta ämnen bearbetas och framförs på ett underhållande sätt. Det finns definitivt en förkärlek från min sida till små filmer som lyckas leverera stora känslo...

Filmåret 2008: Topp 10

Topp 10 - 2008 Filmåret 2008 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett starkt filmår som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 4 USA  3 Storbritannien 1 Sverige 1 Tyskland 1 Israel 10. Die Welle / The Wave   (Dennis Gansel) En gymnasielärare som leder ett projekt om diktaturer tar till ett okonventionellt knep. Han och eleverna startar själva en fascistisk rörelse. Det dröjer dock inte länge innan det urartar och rörelsen börjar leva sitt eget liv. Välgjord och gripande drama som både provocerar samt väcker starka känslor. Har alltid gillat tysk film o...

Serie: Fleabag

Titel: Fleabag Land: Storbritannien Regi: Harry Bradbeer Manus: Phoebe Waller-Bridge Genre: Komedi / Drama År: 2016 - 2019 Säsonger: 2 // Avsnitt: 12 I rollerna: Phoebe Waller-Bridge, Sian Clifford, Andrew Scott, Olivia Colman, Bill Peterson Fleabag är en frisinnad, arg och förvirrad ung kvinna i London. Livets utmaningar smälter samman medan historien fylls med en ström av interaktioner där diverse familjemedlemmar, ragg och oväntade möten avlöser varandra. En tydligt återkommande kännetecken i episoderna är när  huvudkaraktären bryter den fjärde väggen för att ge utläggning, interna monologer och en löpande interaktion med publiken.  “Being proper and sweet and nice and pleasing is a fucking nightmare. It’s exhausting.” Seriens skapare Phoebe Waller-Bridge (Spelar i huvudrollen) har även skrivit manuset där hennes soloshow från Edinburgh Fringe Festival är största inspiration. Psykisk ohälsa, familjerelationer, sex, religion och identitetssökande är några återkommande ...