Onsdagsfilmen: Mr. Church

Mr. Church

(2016, Bruce Beresford)

En unik vänskap formas när en liten flicka och hennes döende mamma anlitar en talangfull kock vid namn Henry Joseph Church. Det börjar med en anställning på sex månader och blir till något som varar femton år samt skapar ett unikt familjeband.

Eddie Murphy som största namn i en produktion känns inte direkt lovande för en film som släpptes 2016. I ärlighetens namn så har varken han eller den typen av humor inte alls överlevt tidens gång. Bortsett från en stabil insats i Dreamgirls 2006 så är det nästan uteslutet helt usla filmer han medverkat i sen slutet av 90-talet. Vad var det då som gjorde att min nyfikenhet väcktes här? Främst att se Eddie Murphy i ett drama och även att den har flera matfilms moment vilket jag är svag för.

Storyn utspelar sig över en längre tid och vi får först lära känna Charlie (Britt Robertson) som ung och hennes uppväxt med sin sjuka mamma. Under sin uppväxt lär hon också känna den lite mystiske Mr.Church (Eddie Murphy) och upptäcker både litteratur samt en kulinarisk värld. Filmen tar upp en rad intressanta ämnen så som döden, beroende och vänskap mellan generationer.

Fotot vill jag lyfta fram då det är stilrent och precist. Scenerna under alla matlagningsscener är tilltalande och estetiska. Fotot kombineras bra med ett mysigt soundtrack som ger filmen en feel good känslan (som jag tror regissören eftersträvat).

Manuset är bitvis rätt starkt och välskrivet. Det faller dock lite platt ibland och blir alltför tillrättalagt samt lite forcerat i vissa partier. Storyn hade kunnat tagits ett steg längre om man vågat ge produktionen lite mer mörker. Nu blir det allt för ofta nästan lite sockersött trots den tragiska utvecklingen. Handlingen drivs framåt av Charlies berättaröst och det är alltid en smaksak, här är jag lite kluven. Speltiden på 104 minuter känns aldrig för lång utan det puttrar behagligt på. Om man bortser från bristerna en stund så är det ändå en handling och film jag uppskattar.

Jag vet inte om Eddie Murphy återuppstår för den här prestationen men fasen här är han riktigt duktig. Han gör en varm och genuin tolkning som faktiskt ger mersmak. Kemin mellan Mr.Church och Charlie både som ung/äldre är genomgående fin.

Mr. Church är ingen film som kommer gå till historien. Det är ingen film som kommer vinna några större priser. Men det är en film som är välspelad och i sina stunder riktigt bra. Visst bjuds tittaren kanske inte på någonting revolutionerande, men det är svårt att värja sig från storyn. Mr. Church kanske försvinner i mängden men det förskingrar inte att filmen är bra, varken mer eller mindre.

Betyg: ✅✅✅