Genre: Komedi
Land: USA
År: 1974
Regi: Mel Brooks
I rollerna: Gene Wilder, Marty Feldman, Peter Boyle, Teri Garr, Gene Hackman
En amerikansk sonson till den ökände vetenskapsmannen vill inte känna sig vid sin farfaders historia. Men när han plötsligt får ärva farfaders gamla slott i Transylvanien börjar saker och ting sakta att förändras.
Dr. Frederick Frankenstien arbetar på en skola där han är hjärnexpert. Men det kända namnet gör sig ofta påmint och han påpekar då att det uttalas "Fronkensteen" och inte Frankenstein. Frustrerad över sin historia tackar han ja till en inbjudan som tar honom till det ökända Transylvaninen. Väl på plats förnekar han alla de kopplingar som finns till honom. Saker och ting tar dock en helt annan vändning när han dras in i historien. På slottet träffar han den originella personalen - den puckelryggiga Igor, laboratorieassistenten Inga och den skräckinjagande Frau Blücher.
Förfadern till parodier och crazy-comedy får man väl ändå säga att Mel Brooks är. Hans tydliga typ av humor och mycket slap-stick gör att man genast känner igen hans produktioner. I ärlighetens namn så är många av hans filmer ojämna och har kanske inte helt åldrats med värdighet. MEN det här är ett undantag och utan tvekan hans klart bästa verk.
Jag växte upp med den här filmen, minns att jag såg den med min pappa när jag kanske var en aning för liten. Anledningen att jag var lite för liten var för att jag inte riktigt förstod alla skämten men skrattade ofta till det fysiska. När jag nu ser den i vuxen ålder så är den verkligen fantastisk. Jag kommer på mig själv med att skratta högt rakt ut och det är inte vanligt att filmer lyckas med detta. En framgångskälla är ju helt klart kemin mellan Wilder och Feldman. De är helt magiska ihop och det känns som båda är gjorda för just de här två rollerna. Dialogen är bitvis genialisk i sin enkelhet och det märks att Gene Wilder varit med och skrivit manuset.
Inga: Werewolf!
Dr. Frederick Frankenstein: Werewolf?
Igor: There.
Dr. Frederick Frankenstein: What?
Igor: There, wolf. There, castle.
Dr. Frederick Frankenstein: Why are you talking that way?
Igor: I thought you wanted to.
Dr. Frederick Frankenstein: No, I don't want to.
Igor: (Shrugs) Suit yourself. I'm easy.
Det är ett smart drag att ta en klassisk filmatisering som grund och göra det till sitt eget samtidigt som man gör en hyllning. Manuset är välskrivet och påhittigt, det var faktiskt nominerat till en oscar för just det. Filmen har även ett bra tempo där det finns roliga doser hela tiden. Speciellt första halvan av filmen är riktigt stark, den tappar lite mot slutet när det blir nåt sidospår för mycket. En annan sak som sticker ut är fotot, här har man verkligen lyckats och rekonstruktionen av den klassiska miljön känns genuin. Användningen av det svartvita fotot är också det ett genidrag som gör att filmen blir både trogen till sin föregångare och estetiskt tilltalande.
Överlag så är det starka prestationer och den komiska tajmingen är spot on. Det är kul att se Gene Hackman som den blinda ensamma mannen, hela det paritet är otroligt roligt. Men visst är det här en stor Gene Wilder show, han känns så självklar i sin roll som den galna professorn.
Vad får man om man blandar en härlig story med smart skriven humor? Jo en komedi som blir tidlös och otroligt rolig. Det här är en film som är värd att se både en och två gånger. Jag hoppas att fler delger den här pärlan till kommande generationer för den är värd att bli ihågkommen som en av de bästa komedierna som gjorts.
4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
-----------
Totalt: 21
Betyg: ✅✅✅✅➕
Betyg: ✅✅✅✅➕
Kommentarer
Skicka en kommentar