Torsdagsfilmen: A Quiet Place

Titel: A Quiet Place

Genre: Thriller / Skräck

Land: USA

År: 2018

Regi: John Krasinski 

I rollerna: Emily Blunt, John Krasinski, Millicent Simmonds, Noah Jupe

I en post-apokalyptisk värld lever en familj i total tystnad av rädsla för ett övernaturligt väsen som har ultra känslig hörsel. Familjen måste kämpa för att inte göra några ljud och bli attackerade av den hemska varelsen.

Familjen Abbotts vardag är minst sagt planerad utifrån stående förutsättningar, VAR TYST. Efter en tragisk förlust kämpar de med att fortsätta leva i en värld som sätter familjen på ständigt tuffa prov. De har lärt sig teckenspråk och anpassar allt så väl de kan i tystnad. Hotet utifrån är ständigt närvarande samtidigt som slitningar i familjen blir allt svårare att hantera. 

Innan A Quiet Place så hade John Krasinski regisserat två filmer och ett par avsnitt i The Office (US). Bortser man från det så kan man se den här otroligt hypade skräck/thrillern som hans riktiga genombrott som regissör. De lär inte bli hans sista då fotot är bitvis fantastiskt, jag uppskattar verkligen miljöerna och det apokalyptiska känns hanterbart utan att bli överdrivet. Premissen att ha tystnad som ett slags centrum för storyn blir i min mening ett genidrag. Avsaknaden av musik i filmen gör att känslan av klaustrofobi och mystik växer både för storyn i sig samt monsterna. 

John Krasinski deltar både framför och bakom kameran vilket jag tycker fungerar bra, speciellt kemin med sin motspelerska samt riktiga fru Emily Blunt. Den senare gör sin kanske starkaste roll någonsin och smärtan i badrumsscenen känns genom rutan. Barnens insatser är också kvalitativa och helheten är att familjen känns genuin. Vilket blir av största vikt då just familj är filmens kärna. Vad är vi beredda att göra för de vi älskar mest? Hur ska man hålla sin familj säker när ondskan lurar vid varje felsteg? Jag tror att många föräldrar som ser filmen kommer att känna igen sig och förstå den förtvivlan som alltid är närvarande, även i en värld utan "fysiska" monster. 

Känslan för detaljer gör att filmen lyfter. Manuset har på den punkten lyckats, med allt från att äta på salladsblad till att ta ut batterier ur leksaker. Ja tystnaden är helt klart ett coolt och nyskapande tema. Rent tekniskt var det någonting jag föll för,  samtidigt känner jag att det är där som manuset inte riktigt lyckas få ihop det helt. Jag menar varför stannar de inte vara i närheten av "det där" stället? Då hade de varit säkra. Upplösningen är också i min mening lite för enkel, lite för krystad. Tycker att den där känslan som hade byggts upp försvinner. Här skulle det brunnit till, fått vara lite mer explosivt. Nu blir det tyvärr lite mellanmjölk vilket gör att helheten sänks tyvärr.

Filmen blev enormt uppskriven när den kom och till viss del kan jag förstå hypen. Den gör någonting eget, men är den verkligen så nyskapande? Jag får känslan att den till slut landar där många andra skräckfilmer landar, just en i mängden. Men absolut det här är ett stabilt tillskott i genren och jag uppskattade verkligen första halvan av filmen. Tyvärr når det inte ända fram och betyget landar just nu på en stark trea.

4 - Skådespelare

3 - Handling

4 - Känsla

2 - Musik

3 - Foto

-----------

Totalt: 16

Betyg: ✅✅✅