Fortsätt till huvudinnehåll

Torsdagsfilmen: Coco


Titel: Coco
Genre: Drama / Äventyr
Land: USA
År: 2017
Regi: Adrian Molina & Matthew Aldrich

Miguel är en ung pojke som drömmer om att bli en stor artist. Men i Miguels familj har musik förbjudits i generation efter generation. Med en längtan att få spela gitarr trotsar han förbudet och upptäcker ett gammalt släktmysterium som kommer att ta honom till en helt annan värld.


Coco utspelar sig mitt i det pulserande Mexico och tidigt får man ta del av landets kultur med allt från tamales till wrestling. I fokus står dock den stora och viktiga högtiden Día de los muertos (de dödas dag). En spännande och kanske ovänat val från Pixars sida med tanke på filmens målgrupp, men visst har vi sett tidigare exempel som vågat testa gränserna t.ex Up.

Musiken är en stor del av filmen. Jag brukar personligen ha otroligt svårt för just dessa inslag i ja nästan uteslutande alla Disneys eller Pixars filmer. MEN tro det eller ej Coco är ett undantag. NEJ, jag är fortfarande inget stort fan men i och med att Miguel spelar ett instrument så känns de musiknummer som finns med naturliga. Således har jag denna gång en större acceptans till musiken.

Pixar är en gigantisk plusaffär. Med dunder och brak slog man igenom med Toy Story. Sen dess har tåget rullat på och dataanimeringen var här för att stanna. Visst finns det några besvikelser (ja jag tittar tyvärr på dig übertråkiga Finding Dory) men utöver de så är det svårt att inte hänföras. Denna gången har Pixar överträffat sig själva i alla fall när det kommer till bilden. Alltså WOW, det är så mycket färger och uppbyggnaden av dödsriket är fantastiskt. I större delen av filmen finns det inte en tråkig bildruta, det kallar jag klass.


Visuellt sätt är det få som slår Pixar på fingrarna. Men när det kommer till manuset, ja då har det funnits mer att önska från min sida. Coco är inget undantag, även om jag faktiskt gillar storyn mer än vanligt den här gången. Vissa saker stör jag mig på, dels övertydligheten med filmens budskap och Miguels lite för enkla samt accepterade (?) intåg i dödsriket. Men visst jag kan va förlåtande, filmen riktar ju sig ändå främst mot yngre tittare. Men hade önskat att Disney/Pixar vågade sluta peka med hela handen när det kommer till sensmoralen i sina filmer. Om jag ser bortom detta, hur är då storyn? Ja då är det hela faktiskt en fin, känslosam och intressant historia. Extra plus för twisten som kanske inte var så svår att räkna ut, men som verkligen uppskattas.


Jag sticker faktiskt ut hakan och säger att Coco är den bästa Pixar filmen sen Up. Med en extraordinär design och en vågad story känns filmen fräsch. Vill även lyfta fram de mörka tonerna i storyn och att man vågar flörta lite med den äldre publiken. Bortsett från några korta transportsträckor och kanske en speltid som är 15 min för lång så kände jag en tillfredställelse efter filmens slut. Ingen smällkaramell den här gången, men betyget landar helt klart på en stark 4a.

4 - Röster
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
5 - Animering
-----------
Totalt: 20

Betyg: ✅✅✅✅

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Filmåret 2007: Topp 10

Topp 10 - 2007 Filmåret 2007 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett av mina bästa filmår, som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 7 - USA  3 - Storbritannien 10.  Lars and the Real Girl   (Craig Gillespie) En förvirrad ung man inleder ett okonventionellt förhållande med en docka som han hittar på internet.  Ryan Gosling är toppen. Filmen i sig är också riktigt stark där många intressanta ämnen bearbetas och framförs på ett underhållande sätt. Det finns definitivt en förkärlek från min sida till små filmer som lyckas leverera stora känslo...

Filmåret 2008: Topp 10

Topp 10 - 2008 Filmåret 2008 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett starkt filmår som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 4 USA  3 Storbritannien 1 Sverige 1 Tyskland 1 Israel 10. Die Welle / The Wave   (Dennis Gansel) En gymnasielärare som leder ett projekt om diktaturer tar till ett okonventionellt knep. Han och eleverna startar själva en fascistisk rörelse. Det dröjer dock inte länge innan det urartar och rörelsen börjar leva sitt eget liv. Välgjord och gripande drama som både provocerar samt väcker starka känslor. Har alltid gillat tysk film o...

Serie: Fleabag

Titel: Fleabag Land: Storbritannien Regi: Harry Bradbeer Manus: Phoebe Waller-Bridge Genre: Komedi / Drama År: 2016 - 2019 Säsonger: 2 // Avsnitt: 12 I rollerna: Phoebe Waller-Bridge, Sian Clifford, Andrew Scott, Olivia Colman, Bill Peterson Fleabag är en frisinnad, arg och förvirrad ung kvinna i London. Livets utmaningar smälter samman medan historien fylls med en ström av interaktioner där diverse familjemedlemmar, ragg och oväntade möten avlöser varandra. En tydligt återkommande kännetecken i episoderna är när  huvudkaraktären bryter den fjärde väggen för att ge utläggning, interna monologer och en löpande interaktion med publiken.  “Being proper and sweet and nice and pleasing is a fucking nightmare. It’s exhausting.” Seriens skapare Phoebe Waller-Bridge (Spelar i huvudrollen) har även skrivit manuset där hennes soloshow från Edinburgh Fringe Festival är största inspiration. Psykisk ohälsa, familjerelationer, sex, religion och identitetssökande är några återkommande ...