Fortsätt till huvudinnehåll

Måndagsfilmen: Predator

(1987, John McTiernan)
Ett team av elitsoldater kallas in av en CIA-agent för att söka efter överlevande från en helikopterkrasch djupt inne i den centralamerikanska djungeln. Det visar sig snart att ett mystiskt rovdjur härjar i området. Uppdraget blir plötsligt en fråga om liv och död.


Under 80-talet fanns det en gigant. Arnold Schwarzenegger var den stora ultimata symbolen för action. Han hade grova muskler, en hård yta och kunde leverera slagkraftiga one-liners. Var han en bra skådis? Svaret är nej och det kommer han nog aldrig bli. Men han var bra på sin grej och levererade ändå en hög grad av underhållning. Det som gör att han faktiskt är bra i Predator är att han inte har överdrivet mycket dialog, vilket är till hans fördel.


Parallellen mellan Alien som kom 1979 och Predators 1987 är att båda utgår från olika former av utomjordiskt liv. De båda två monsterna skulle också komma att dela på offren i filmer som många känner igen; Alien VS Predator. Utöver det så finns det inte speciellt mycket likheter. Det ända som den här försöker ta efter är den klaustrofobiska spänningen som finns i Alien.

Filmen bjuder på en bra story och till en början ser det faktiskt riktigt lovande ut. Ja jag erkänner den doftar mycket 80-tal och alla effekterna håller kanske inte högsta klass idag. Filmen lyfts ändå av att den är så pass rå och att den till största del utgår från en plats. Det ger en mystik och jag gillar stämningen som byggs upp inne i djungeln.


Jag kan dock inte undgå det faktum att det är en väldigt testosteron fylld film. Tidstypiska manliga ideal och enbart en kvinnlig skådespelerska med i filmen om jag minns rätt. Det sätter självklart tonen för hur filmen ska vara. Det visas också mycket muskler inte bara på Schwarzenegger utan en del andra i gruppen har glänsande stora muskler. Sen är det också löjligt stora vapen som det bär omkring på.

"I ain't got time to bleed."

Som i många liknande filmer inom genren så förstörs stämningen lite ju mer man får se monstret. Det otäcka och läskiga försvinner oftast då. Den här gången är inget undantag. Sista halvtimmen blir därför lite svag. Helheten blir därför lite monoton och ja man tröttnar lite efter ett tag. Men har alltid varit svag för konceptet att alla försvinner en efter en. Så det gör att mitt intresse trots allt hålls uppe.


På det stora hela så är det en okej actionfilm som absolut har sitt underhållningsvärde. Personligen så tycker jag inte att den är riktigt så bra som ryktet säger. Det finns många härliga citat och minnesvärda scener. Men det kommer aldrig upp till en klassiker status för mig. Nej jag hade nog ändå förväntat mig lite mer. Slutet skulle varit bättre för att nå upp till ett högre betyg. En gedigen trea landar detta kalaset på den här gången.

Betyg: ✅✅✅


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Filmåret 2007: Topp 10

Topp 10 - 2007 Filmåret 2007 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett av mina bästa filmår, som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 7 - USA  3 - Storbritannien 10.  Lars and the Real Girl   (Craig Gillespie) En förvirrad ung man inleder ett okonventionellt förhållande med en docka som han hittar på internet.  Ryan Gosling är toppen. Filmen i sig är också riktigt stark där många intressanta ämnen bearbetas och framförs på ett underhållande sätt. Det finns definitivt en förkärlek från min sida till små filmer som lyckas leverera stora känslo...

Filmåret 2008: Topp 10

Topp 10 - 2008 Filmåret 2008 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett starkt filmår som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 4 USA  3 Storbritannien 1 Sverige 1 Tyskland 1 Israel 10. Die Welle / The Wave   (Dennis Gansel) En gymnasielärare som leder ett projekt om diktaturer tar till ett okonventionellt knep. Han och eleverna startar själva en fascistisk rörelse. Det dröjer dock inte länge innan det urartar och rörelsen börjar leva sitt eget liv. Välgjord och gripande drama som både provocerar samt väcker starka känslor. Har alltid gillat tysk film o...

Serie: Fleabag

Titel: Fleabag Land: Storbritannien Regi: Harry Bradbeer Manus: Phoebe Waller-Bridge Genre: Komedi / Drama År: 2016 - 2019 Säsonger: 2 // Avsnitt: 12 I rollerna: Phoebe Waller-Bridge, Sian Clifford, Andrew Scott, Olivia Colman, Bill Peterson Fleabag är en frisinnad, arg och förvirrad ung kvinna i London. Livets utmaningar smälter samman medan historien fylls med en ström av interaktioner där diverse familjemedlemmar, ragg och oväntade möten avlöser varandra. En tydligt återkommande kännetecken i episoderna är när  huvudkaraktären bryter den fjärde väggen för att ge utläggning, interna monologer och en löpande interaktion med publiken.  “Being proper and sweet and nice and pleasing is a fucking nightmare. It’s exhausting.” Seriens skapare Phoebe Waller-Bridge (Spelar i huvudrollen) har även skrivit manuset där hennes soloshow från Edinburgh Fringe Festival är största inspiration. Psykisk ohälsa, familjerelationer, sex, religion och identitetssökande är några återkommande ...