Söndagsfilmen: Locke

LOCKE
(2013, Steven Knight)

I 85 minuter får vi följa Ivan Locke, en älskad familjefar med ett välbetalt jobb inom byggbranchen. Allting ställs på sin spätts då han kvällen innan ett stort byggprojekt sätter sig i bilen för en färd som riskerar hela den tidigare trygga tillvaron. En bil och en mobiltelefon, så enkelt koncept skulle kunna falla platt. Här gör det inte det! Filmen skapar en tät stämning som får mig att känna obehag. Steven Knight har gjort ett fint arbete med manuset som rycker tag och är ständigt intressant, trots begränsade resurser. Det som får filmen att sticka ut från mängden är Tom Hardy, eller rättare sagt en storspelande Tom Hardy. Ensam bär han hela storyn framåt med ett ångestladdat och genuint potträtt av en man som vill göra rätt. Han har blivit en av de skådespelarna som ger mig glädje när jag läser hans namn i en rollista.

Personligen lider jag inte av klaustrofobi, men jag kan föreställa mig rädslan samt ångesten som uppstår om det inte finns någonstans att ta vägen. När det gäller film så är den klaustrofobiska känslan ett starkt element jag verkligen uppskattar. Locke lyckas väldigt bra med att få fram en lågmäld thriller där det läskiga kommer från oss själva och de situationer vi försätter oss i. Jag fann filmen betydligt mer spännande än vad jag hade trott på förhand. Det är alltid kul när lågbudgetfilmer lyckas med storverk av i det här fallet knappt ingenting.

En storspelande Tom Hardy, fint foto, intressant story och en bra levererad tät thriller. Så summerar jag Locke, en mycket sevärd film.

Betyg:

✅✅✅✅