Genre: Skräck/Thriller
Land: USA
År: 2018
Regi: Matt Angel & Suzanne Coote
I rollerna: Dylan Minnette, Piercey Dalton, Patricia Bethune, Sharif Atkins.
För att komma bort från tragedin så beslutar sig Noami och hennes son Logan att hyra ett hus som ligger lite mer avskilt. Huset är fint och det finns egentligen bara en regel, de måste hålla sig borta från huset på söndagar under ett par timmar då de visar upp huset för försäljning. Till en början går allting bra men sonen Logan känner att folk i deras omgivning beter sig misstänksamt. Saker börjar försvinna och det dröjer inte länge tills de börjar uppstå tvivel om att de är ensamma i huset.
Mamman och sonen har en dysfunktionell relation, det är en konstig sexuell stämning mellan dem som är minst sagt obekväm. Deras granne används som ett läskigt element men hon blir nästan för banal efter ett tag. Man börjar nu märka att det blir fler och fler hål i manuset som inte förklaras. Vilket gör att en viss irritation smyger sig på tittaren.
En ensamstående mamma och hennes tonårsson har just flyttat in till ett nytt hem. Plågade av sorg och minnen efter sin döde make/far vill de bara tillbaks till ett normalt liv. Men de märker snart att någon eller något inte vill lämna dem ifred.
För att komma bort från tragedin så beslutar sig Noami och hennes son Logan att hyra ett hus som ligger lite mer avskilt. Huset är fint och det finns egentligen bara en regel, de måste hålla sig borta från huset på söndagar under ett par timmar då de visar upp huset för försäljning. Till en början går allting bra men sonen Logan känner att folk i deras omgivning beter sig misstänksamt. Saker börjar försvinna och det dröjer inte länge tills de börjar uppstå tvivel om att de är ensamma i huset.
Tänk va det här hade kunnat bli bra, alltså verkligen bra. Det ska dock poängteras att det inte är någonting nyskapande eller som man inte sett innan. Men det första två tredjedelarna av filmen är inte så pjåkig. Det är en bra mystisk stämning och det finns ett viss obehag som det ska finnas i den här typen av filmer. Jag märker att mitt intresse byggs upp snabbt. MEN och ett stort MEN, det positiva kommer få ett abrupt slut här.
Mamman och sonen har en dysfunktionell relation, det är en konstig sexuell stämning mellan dem som är minst sagt obekväm. Deras granne används som ett läskigt element men hon blir nästan för banal efter ett tag. Man börjar nu märka att det blir fler och fler hål i manuset som inte förklaras. Vilket gör att en viss irritation smyger sig på tittaren.
Nu kommer vi till en passage där jag trots mina ordval faktiskt behärskat mig. FY FAN va arg jag blir när man kastar bort och inte genomför ett manus på ett värdigt sätt. Jag brukar inte bli förbannad så enkelt men den här filmen tryckte på rätt knappar. Låt mig då förklara ytterligare. Sista tredjedelen lämnas helt utan förklaringar och allting känns B. Skådespelarna gör bort sig helt speciellt sonen och slutscenen är skrattretande. Det blir sen bara klumpigt och ja faktiskt uselt. Man vet inte heller varför eller vem som är gärningsman. Ingenting förklaras kring varför personen agerar som hen gör (varför bryts alla mammans fingrar?). Så istället för att det här skulle bli en bra film i genren så är det här ett fullständigt nackskott på hur man genomför en film. Mitt tips till dig är att du undviker denna skitfilm!! Tack för ordet.
1 - Skådespelare
1 - Handling
2 - Känsla
2 - Musik
2 - Foto
-----------
Totalt: 8
Betyg: ✅
Kommentarer
Skicka en kommentar