Fortsätt till huvudinnehåll

Göteborg Film Festival 2021: Tigers


Titel: Tigers
Genre: Drama
Land: Sverige
År: 2020
Regi: Ronnie Sandahl
I rollerna: Erik Enge, Frida Gustavsson, Johannes Kuhnke, Maurizio Lombardi

Historien om när 16-åriga fotbollstalangen Martin Bengtsson säljs till en italiensk storklubb. Det som till början är en barndomsdröm förvandlas allt mer till en iskall mardröm. 


Självförtärande disciplin och ändlösa timmars träning har gjort Martin Bengtsson till en av Sveriges mest lovande fotbollstalanger. Vid 16-års ålder säljs han som ungdomsproffs till en italiensk storklubb och hans livsdröm ser ut att gå i uppfyllelse. Men på plats i Milano kastas han in i ett fotbollsmaskineri präglat av konkurrens, rivalitet och en språkbarriär. Till en början är han taggad och målmedveten inför den spännande utmaningen. Spelet går bra, kärlek upptäcks och vänskapliga band skapas. Det visar sig dock att den fina ytan är bräckligare än vad man kan tro.


Tigrar är förvisso en fotbollsfilm, men det är tydligt att fotbollen skulle kunna bytas ut mot flera andra idrotter. Filmen är baserad på Martin Bengtssons självbiografiska bok "I skuggan av San Siro" och det märks att filmen på det planet är personligt. Problemet med Tigrar är inte själva idrotten de fysiska scenerna är välgjorda. Det är även intressant att få en inblick i den massiva industri som fotbollsvärlden har blivit. MEN, det som inte fungerar är nästan allt annat. Största och markanta felet är huvudrollsinnehavaren Erik Enge som inte alls passar i sin roll. Jag vill till och med säga att han är monumentalt felcastad. Visst bevisar han mot slutet när det blir mer tyngre scener att han kan agera, men jag köper inte honom som fotbollskillen (han har också väldigt obehagliga ögon). 


Självklart är det intressant att se den inre resan och hur de psykiska påfrestningarna formar en ung människa. Jag har ingenting emot konceptet i grunden. Det jag ställer mig frågande till är varför den här hyllas så mycket? Har vi inte sett det här i flera tidigare filmer? Visst, kanske inte just i fotbollen men det är inte tillräckligt unikt för att jag ska golvas. Många scenarion påminner också lite för mycket om det som händer i Whiplash t.ex scenen vid restaurangen med tjejen. Sen kommer vi till speltiden på 116 minuter som är på tok för lång, hade regissören valt att klippa bort 20 minuter hade resultatet blivit tajtare och mer intensivt. 

Tigrar är egentligen inte en dålig film rent tekniskt. Men det hela tänder aldrig till och det blir tråkigt alldeles för fort. Det är ingenting nytt under solen och det självbiografiska inslagen tillför faktiskt ingenting direkt. När filmen är klar känner jag mig bara tom, filmen får mig inte att känna någonting. Det här hade jag faktiskt kunnat vara utan. Betyget landar på en 2a utan mersmak.

2 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
2 - Musik
2 - Foto
-----------
Totalt: 10

Betyg: ✅✅

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Filmåret 2007: Topp 10

Topp 10 - 2007 Filmåret 2007 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett av mina bästa filmår, som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 7 - USA  3 - Storbritannien 10.  Lars and the Real Girl   (Craig Gillespie) En förvirrad ung man inleder ett okonventionellt förhållande med en docka som han hittar på internet.  Ryan Gosling är toppen. Filmen i sig är också riktigt stark där många intressanta ämnen bearbetas och framförs på ett underhållande sätt. Det finns definitivt en förkärlek från min sida till små filmer som lyckas leverera stora känslo...

Filmåret 2008: Topp 10

Topp 10 - 2008 Filmåret 2008 visar sig vara en riktig höjdare. Här finns det en härlig bredd med många toppar. Det bjuds på mycket känslor och upplevelser som verkligen etsar sig fast. Listan var en utmaning att sammanställa där många slagkraftiga titlar slogs om platserna. Det blev en kamp om ett par platser där några försvann och bytte position i sista sekund. Magkänslan får som alltid en huvudroll på sådana här listor. Summeringen blir: ett starkt filmår som levererar flera minnesvärda cinematiska upplevelser.  På topp tio återfinns filmer från: 4 USA  3 Storbritannien 1 Sverige 1 Tyskland 1 Israel 10. Die Welle / The Wave   (Dennis Gansel) En gymnasielärare som leder ett projekt om diktaturer tar till ett okonventionellt knep. Han och eleverna startar själva en fascistisk rörelse. Det dröjer dock inte länge innan det urartar och rörelsen börjar leva sitt eget liv. Välgjord och gripande drama som både provocerar samt väcker starka känslor. Har alltid gillat tysk film o...

Serie: Fleabag

Titel: Fleabag Land: Storbritannien Regi: Harry Bradbeer Manus: Phoebe Waller-Bridge Genre: Komedi / Drama År: 2016 - 2019 Säsonger: 2 // Avsnitt: 12 I rollerna: Phoebe Waller-Bridge, Sian Clifford, Andrew Scott, Olivia Colman, Bill Peterson Fleabag är en frisinnad, arg och förvirrad ung kvinna i London. Livets utmaningar smälter samman medan historien fylls med en ström av interaktioner där diverse familjemedlemmar, ragg och oväntade möten avlöser varandra. En tydligt återkommande kännetecken i episoderna är när  huvudkaraktären bryter den fjärde väggen för att ge utläggning, interna monologer och en löpande interaktion med publiken.  “Being proper and sweet and nice and pleasing is a fucking nightmare. It’s exhausting.” Seriens skapare Phoebe Waller-Bridge (Spelar i huvudrollen) har även skrivit manuset där hennes soloshow från Edinburgh Fringe Festival är största inspiration. Psykisk ohälsa, familjerelationer, sex, religion och identitetssökande är några återkommande ...